228097_579896772251_6388391_n 2

Jonas Söderström, Internationella relationer – Peking University

Kina är ett land olikt alla andra. Första tiden som student i Kina har man absolut ingen aning om vad man gör, men om man orkar uthärda denna tid av förvirring kommer belöningen i form av insikt i en ny kultur, nya vänner, och ett helt nytt synsätt på världen. Nedan följer några tankar från mig om hur jag upplevde min första tid i Kina, samt några ärliga reflektioner kring vad jag anser vara för- och nackdelarna med att studera här.

Första intryck: Tålamodets väg

Jag ansökte till Pekings universitet från Norge där jag bodde. Då visste jag egentligen ingenting om Kina eller hur saker fungerade här. Jag var mån om att allt i ansökan till universitetet skulle vara korrekt, rätt storlek på foton, skriva tydligt, exakta tider för senaste anställningen osv. Jag var väldigt rädd för att göra fel. Kina har lärt mig hur man vänder och vrider ett stelt byråkratiskt “nej” till ett “ja”, men också att inte ta så allvarligt på saker och ting, och att om man vågar försöka har man kommit halva vägen.

Mina första intryck av Kina präglades av kvav värme och dålig luft. Peking var en stad där tystnad var en lyxvara – det var människor och fordon precis överallt.

På registreringsdagen till universitetet fick jag lära mig tålamod och konsten att köa just för köandets skull. Salen var fylld med människor och ingen verkade veta hur något fungerade eller vad jag skulle göra. Jag snurrade runt i ett hav av ord och kommandon jag inte förstod.

Jag lyckades till slut lämna in rätt papper till rätt bås, köpa en försäkring jag var övertygad om var överflödig, och ta ut stora mängder kontanter.

Så här i efterhand, när jag har lärt känna många av lärarna som jobbar på kontoret för utländska studenter så vet jag att de är trevliga och försöker hjälpa till så gott de kan – låsta som de är mellan stel byrokrati och utländska västerländska studenters låga nivå av kinesiska.

Nackdelar:

Studentlivet ter sig nog något annourlunda här gentemot i Sverige, där det på universiteten verkar finnas klubbar och organisationer med lång erfarenhet av studentliv och internationella elever, som vet hur saker och ting fungerar och är villiga att hjälpa till där det behövs.

Vi västerlänningar som väljer att läsa vår kandidat/degree i Kina är väldigt få, och är av blandade nationaliteter. Detta är en del av charmen, men det gör att det ibland kan vara svårt att finna gemensamma utgångspunkter för socialiserande. Olika språk gör naturligtvis sitt. Som tur är finns det möjligheter att tillsammans med några andra eldsjälar starta upp egna studentorganisationer eller klubbar och därmed underhålla sitt studentliv.

Det svåra är att hitta relevant information. Det känns ibland som att ingen vet någonting om vad som pågår. Information om lov, tentamen, innehåll på tentamen, vart man kan hitta relevant information om hur man löser problem såsom visum, bankkort, etc., är mycket sparsam. Jag skulle uppskatta att jag lägger ungefär 30% av min studietid på att hitta relevant information. Då gäller det att tålmodigt fortsätta leta, försöka, fråga och lära sig.

Fördelar:

Kinesiska är ett svårt språk, men det går att lära sig. Det krävs tid, engagemang, och viljestyrka inte minst. Att först studera och förhoppningsvis något så när behärska språket, använda förvärvade kunskaper genom att studera kandidatexamen, i mitt fall internationella relationer, är ett fantastiskt sätt att ordentligt lära sig behärska språket.

Det är också lätt att träffa människor från andra länder. På samma sätt som det ibland kan vara svårt att överkomma de kulturella och språkmässiga barriärerna, är det naturligtvis också väldigt lätt att träffa människor från andra kulturer. Det oerhört spännande, lärorikt och roligt. Kulturkrockar bildar en bakgrund mot vilken vi lär oss mer om oss själva och vårt eget kulturella arv och historia.

En unik erfarenhet är också att få lära sig om Kina inifrån. Att läsa en hel utbildning på kinesiska, på ett kinesiskt universitet, innebär en djup inblick i hela det kinesiska samhället, skolsytemet, kulturen (inklusive Marxism, Maos tankar, Taijiquan, badminton etc.), människorna, maten och historien.

Man lär sig hur man ska bete sig för att klara examen, för att hitta rätt till alla kontor, för att för förstå vad som är viktigt och vad som är svårt. Jag brukar tänka att om jag klarar av att studera en hel degree på ett kinesiskt universitet – ett av de bästa dessutom, där konkurrensen är ganska hård – då finns det ingenting jag inte klarar av. Kina är min skola. Klarar jag av något här, så klarar jag av det vart som helst.

Det betyder inte att allt i Kina är svårt, bara väldigt annorlunda mot vad jag var van vid. Man har helt andra sätt att sköta saker på, och ett helt annat sätt att leva. Det är väldigt utmanande men samtidigt oerhört givande. Jag skulle aldrig byta bort mitt liv och mina år här.

Mer information om Kina

Vi finns här för dig hela vägen!

SwedishEnglish