10850786_10205211864753701_59693157_n

Kristofer, Historia – Massey University

“I ako au i Te Kunenga ki Pūrehuroa”

Som ovanstående rubrik på halvknackig māori gör gällande, har jag bedrivit studier vid Massey University i Nya Zeeland. En tredjedel av min kandidatexamen i historia utgörs av de utbytesstudier som Masseys partneravtal med Uppsala Universitet möjliggjorde. Följaktligen ryms i min examen exempelvis motsvarande 7,5 högskolepoäng i just māori; ett av Nya Zeelands officiella språk och namngivet efter dess ursprungsbefolkning. Det vågar jag påstå att jag är relativt ensam om bland svenskar.

Massey University, ursprungligen ett slags jordbrukshögskola, kan idag stoltsera med universitetsstatus och etablering i inte mindre än tre städer. Den mest omfattande verksamheten bedrivs i ursprungsorten Palmerston North, och ett mindre campus finns 140 km söderut i huvudstaden Wellington. Det var emellertid till Albany Campus, pittoreskt beläget strax norr om centrala Auckland, som undertecknad anlände i februari år 2012. Ankomsten hade föregåtts av en synnerligen smidig ansökningsprocess via Internationella Kansliet i Uppsala föregående höst, inkluderande personligt brev, intervju och dylikt. Konkurrensen var i alla fall på den tiden inte stenhård avseende oceaniska utbyten, men det gäller icke desto mindre att kunna motivera utbytesvalet. Man kan exempelvis åberopa personlig utveckling, värdlandets och -universitetets relevans för de egna studierna etc.

Givetvis är det även möjligt att ansöka direkt till nyzeeländska universitet, och svensk högskolebehörighet är i regel tillräckligt för att komma på fråga. Då tillkommer emellertid substantiella studieavgifter. En utländsk student får vid Massey punga ut med motsvarande 130 000 kr per läsår för att studera humaniora på grundnivå. Vidare ska man inte räkna med den komparativa komfort som www.antagning.se erbjuder. Varje enskilt universitet fordrar en enskild ansökan, men detta för svenskar krångliga tillvägagångssätt torde nyzeeländarna vara allt annat än ensamma om på denna jord.

Åter till Massey Albany. Det var inte utan en känsla av akademisk kulturkrock, som jag fördrev mina tid på dess medelhavsarkitektoniska campusområde. Van som jag var vid de i examinationsavseende rätt stela kurserna Historia A och B i Uppsala, var det minst sagt chockartat att kastas in i en humanioratillvaro som innehöll såväl tentor som muntliga framträdanden, eviga essäer och internetbaserade quiz. Men jag uppskattade detta, och i synnerhet essäförfattandet. Det sistnämnda är, vad jag har förstått, väldigt karaktäristiskt för anglosaxisk humanioratradition. Istället för B- och C-uppsatser, skriver man helt enkelt längre essäer under sina kandidatstudier. Detta tilltalade författaren inom mig, samtidigt som det i viss mån förvånade och förfärade historikern inom mig att man således kan avlägga en fil.kand. i historia utan skriva en egentlig uppsats baserad på primärt källmaterial. Uppsatser i den mening svenska studenter är vana vid, förekommer tydligen först på avancerad nivå. Även detta, frånvaron av vetenskapligt uppsatsskrivande på grundnivå, är dock långtifrån är ett nyzeeländsk unikum.

Eftersom en generöst stor del av en svensk humanistisk kandidatexamen får utgöras av valfria ämnen, kunde jag mer eller mindre välja och vraka bland Masseys kursutbud utan att behöva oroa mig över tillgodoräkningsproblematik. Jag läste bland annat māori, historia, statsvetenskap och sociologi. Massey Albany är ett relativt litet campus, med allt vad det innebär av små klasser och begränsade kursutbud. Utbildningskvaliteten var dock överlag god, och mitt bestämda intryck var att undervisningen inom respektive ämne stod i tydlig förbindelse med rön och trender på internationell nivå. En historiekurs i engelsk 1700-talsradikalism höll exempelvis sådan kvalitet, att den lika gärna kunnat ges vid ett engelskt lärosäte med liknande resurser.

En jämförelse mellan Massey och Uppsala avseende undervisningskvalitet, forskning och dylikt skulle självfallet alltid vara till förstnämnda lärosätes nackdel. Massey är sannolikt jämförbart med Högskolan i Dalarna eller liknande. Om vi lyfter blicken och istället fokuserar på Nya Zeelands främsta universitet inser vi dock att landet inte har någonting att skämmas för när det vankas internationella rankningar. University of Auckland återfinns på plats 175 i den senaste upplagan av Times Higher Education World University Rankings. Ännu mer imponerande, och mer relevant för mig, är att lärosätet enligt rankningen är världens 54:e främsta vad gäller humaniora. Lund, det bästa svenska humaniorauniversitetet enligt Times, återfinns först på plats 78.

Det må låta vidrigt klichéartat, men under mina två terminer i Nya Zeeland vidgade jag mina perspektiv både som akademiker och som människa. Vetenskap är ett samtal, och det samtalet blir intressantare när deltagarna kommer från vitt skilda bakgrunder. I mitt fall kunde det röra sig om så banala saker som att efter en sen ankomst försöka förklara och hänvisa till den akademiska kvarten för lektorn. Det kunde också röra sig om föreläsningar om retorik med māorisk berättartradition i fokus. Sådant hade jag garanterat aldrig fått uppleva i Sverige, eller ens i Europa. Vad jag försöker säga, är att man, om så är möjligt, inte ska stirra sig blind på det ämnesspecifika om man ger sig iväg på utbyte. Läs någonting som normalt sett inte skulle ingå i din examen! Den större vinsten ligger i den härliga sensation och utmaning som nya kontexter och kontakter utgör. Att läsa māori i Nya Zeeland, eller valfritt indianspråk i något sydamerikanskt land, kommer att gynna dig oavsett om du studerar till jurist, civilingenjör, sjukgymnast eller psykolog.

Jag inväntar i skrivande stund examensbeviset efter avslutade magisterstudier i historia här i Uppsala. Samtidigt packar jag, för om en knapp månad styr jag än en gång kosan mot Nya Zeeland. Förhoppningsvis kommer jag från och med nästa vår att vara doktorand vid nämnda University of Auckland. Visst har det, i likhet med det förra beslutet att bege sig dit, väldigt mycket att göra med mitt förhållande med en nyzeeländska sedan fem år tillbaka. Jag skulle dock inte se fram emot detta, om jag inte älskade även landet. Tillåt mig därför avslutningsvis att lista några skäl att förlägga åtminstone en del av dina studier i just Nya Zeeland, även om jag självfallet uppmuntrar till utlandsstudier var som helst.

Ett utbildningsväsende av rang, med universitet som står sig väl i internationella jämförelser. En berikande mångkultur av stillahavskaraktär. En engelska som slår amerikanska och brittiska varianter vad gäller såväl begriplighet som charm. Den berusande känslan av att befinna sig så långt från Sverige som faktiskt är möjligt. Världens kanske mest storslagna natur. Mordor är aldrig långt borta.

Mer information om Nya Zeeland

Vi finns här för dig hela vägen!

SwedishEnglish