Tove Lyssarides, BA Politics – School of Oriental and African Studies (SOAS), University of London

Jag var väldigt förvirrad när jag skulle söka till SOAS. Ingen på min gymnasieskola Södra Latin i Stockholm hade pratat med mig om att det var möjligt att plugga utomlands och dessutom hade jag tagit två gap years innan jag bestämde mig för att söka. Jag tog hjälp av allt och alla jag kände; min syrras engelska pojkvän för att plugga till IELTS, min gamla samhällskunskapslärare från gymnasiet för referens och jag bad massa kompisar att läsa igenom mitt personal statement. Jag kommer ihåg att jag inte hade förstått hur UCAS-processen fungerade, så när deadlinen kom hade jag inte bekräftat med UCAS vilka mina referenser var. Jag kommer ihåg att det var några stressiga timmar där, innan allt ordnade sig och jag kunde skicka in min ansökan. Ett tips är att vara ute i god tid med alla sådana där praktikaliteter.

Mitt första intryck av SOAS var helt fantastiskt. Det var en blandad känsla av att jag kände mig väldigt hemma direkt, samtidigt som allting kändes nytt och coolt. Det brittiska skolsystemet skiljer sig ju ganska mycket från det svenska, så det tog ett litet tag innan jag fattade allt. Till exempel fattade jag inte hur sjukt viktigt det kan vara i England att tilltala sina lärare vid deras titlar, typ ”Doctor” eller ”Professor”. I början tyckte jag att själva undervisningen kändes lite old-school men jag kom ganska snabbt in i det och lärde mig uppskatta undervisningsstrukturen.

SOAS är en väldigt speciell skola. Hit kommer människor från hela världen för att plugga samhällskunskap, utveckling och humaniora med fokus på Afrika, Asien och Mellanöstern. I klassrummen och på seminarierna möts människor från alla världens hörn. Att diskutera aktuella konflikter med folk som inte sällan har personliga relationer till dem ger ofta undervisningen en helt ny dimension. Jag har lärt mig oerhört mycket här om saker jag visste oerhört lite om, både i och utanför klassrummen.

Jag läser just nu mitt tredje och sista år på min BA Politics, så det är nog mer än dags för mig att börja tänka på vilka val jag måste fatta nästa år. En sida av mig vill aldrig sluta plugga. En annan sida av mig kan liksom inte vänta på att få börja jobba med det jag har pluggat nu. Jag är intresserad av att på ett eller annat sätt jobba med genus-, utveckling- och demokratifrågor i Mellanöstern. Kanske inom journalistik, kanske inom någon NGO eller till och med för någon statlig myndighet. Men först blir det nog någon master, antingen i London eller någon annanstans.

Vad gäller tips och råd – tänk inte strategiskt hela tiden. Lyssna till ditt hjärta och försök fatta beslut som öppnar istället för stänger dörrar. Vägen till ens drömutbildning eller drömjobb är aldrig spikrak. Prata med folk och gör en massa research och googla olika skolor och program. Din upplevelse av dina utlandsstudier påverkas av din skola, din inriktning och ditt program men också av saker som var du bor. Bo inte på studentkorridor i London, det är svindyrt och ovärt. Ta hjälp av alla runt omkring dig, det finns ofta en massa oanade skills och erfarenheter i ens närhet.

Mer information om Storbritannien
DSC_0056 

Vi finns här för dig hela vägen!

SwedishEnglish